Coffee morning

Häromdagen fick jag ett mail från skolan om att det idag klockan nio skulle vara coffee morning i skolan för föräldrarna. Jag lyckades inte få tag på någon som kunde förklara konceptet och fick inte något svar på mailet jag skickade för att höra om det var meningen att man skulle komma utan barn, eller om de fick följa med. Jens hade inga möten på morgonen så han stannade hemma med barnen medan jag gick upp till skolan.

Om det hade krisat hade jag nog kunnat ta med mig barnen, Astrid hade kunnat få komma in och vara med i skolan, trots att hon egentligen är ledig fredagar och det var några småsyskon med på mötet, men jag är väldigt glad att jag slapp jaga Albert och istället kunde fokusera på det som blev sagt. Det hela var helt enkelt ett föräldramöte, med information om terminen, sättet de arbetar på, om utflyfter de ska på, samt diverse annat. Helt klart går upplägget ut på att en förälder (mamman...) är hemma, när föräldramöten läggs klockan nio en vardag.

Huvudläraren förklarade hur de arbetar med lärande och vad montessoripedagogiken går ut på, samt vad som förväntas av oss föräldrar. Varje vecka arbetar de med en bokstav och målet är att alla ska kunna skriva sitt namn när de är klara med hela alfabetet. De franska mammorna var lite upprörda över att alfabetet lärs ut på engelska, de tyska mammorna tyckte att det var dåligt att fokus låg på gemener då man på tyska är så glad för versaler och den ryska mamman blev lite förnärmad när läraren pratade om europeiska språk och andra och menade att ryska också är ett europeiskt språk. Den svenska mamman tänkte att det verkar funka ungefär som det gjorde i Sverige 1986, med bokstavens ljud snarare är rabblande av alfabetet. Det blir nog bra.

Den amerikanska mamman hade stora planer för Halloween och Thanksgiving med pumpor och middagar och allt och lite till och alla andra mammor uppmanades att ta initiativ att fira andra högtider. Allt föräldraengagemang uppmuntras kraftigt så jag får fundera lite på vad jag kan bidra med.

Den tyska mamman höll på att undersöka möjligheterna att få varm lunch i skolan och trots att det är helt OK att göra matlåda tre dagar i veckan lovade jag att engagera mig i det, något jag har viss erfarenhet av från Danmark, där man förra året införde varma luncher. Den ryska mamman undrade vad som var problemet och frågade den tyska mamman hur många barn hon hade i skolan och sa att hon med glädje skulle skicka med en extra portion med sin dotter varje dag, eftersom hon ändå lagar mat varje morgon. Den tyska mamman såg skeptisk ut, tackade för erbjudandet och fortsatte sin skolmatslobbying.

Den amerikanska mamman berättade att hon förra läsåret hade startat en Mummy Club som träffades varje eller varannan vecka och åt lunch tillsammans på en pub i byn och att hon gärna ville fortsätta med det, så det anmälde jag mig också till.

Tänk, snart är jag en fullfjädrad hemmamamma, med skolengagemang och Mummy Club. Tjohej. Förhoppningsvis lär jag känna några av de andra mammorna bättre, tre av dem kändes som människor jag skulle kunna hänga med!