Nu ringde mäklaren igen. Ytterligare någon vill titta på lägenheten imorgon. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Från att ha levt i en visningslägenhet sedan november håller vi nu på att rensa och organisera det vi äger och mycket av det som bott på vinden i många månader är nu tillbaka i lägenheten och står i olika lådor och påsar. Vi har dessutom tidernas sämsta sommarväder och med två sommarlediga barn har en hel del av de undanstuvade leksakerna plockats ner igen. Som bonus har Sofia åkt på hemsk nackspärr och är stel i hela ryggen.
Givetvis är vi glada över att det är några som eventuellt är intresserade av lägenheten, men ack så mycket skönare det hade varit om de hade kommit på det för en vecka sedan, innan vi hetsat rådgivarna på Jens jobb om en lösning och innan vi hittat den perfekta hyresgästen.
Uppdatering 1/8:
Kontraktet med mäklaren är nu uppsagt och han förstod oss. 9 månader och ett ynka skambud är kanske inte det han skriver överst i sitt CV. De som kanske var intresserade var nog inte så intresserade i alla fall och nu kör vi på enligt ursprungsplanen. På något konstigt sätt känns det rätt skönt.
-- Post From My iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar